ULF orsakar diplomatisk kris i Kina

I början av september återvände ULF på egen hand hem till Nya Zeeland efter att varit i Stockholm och besökt familj, grannar, vänner och kollegor i tre veckor. Samt köpt en ny bil till familjen - äntligen en hybrid!

På Pekings flygplats konstaterar ULF att internet är kraftigt avskuret; google, facebook, linkedin, gmail, eBay, Amazon osv är blockerade, liksom utländsk media. Endast statligt kontrollerade kinesiska alternativ står till buds.

Med 15 timmars mellanlandning vågar sig ULF igenom visumbyråkratin och in i Kina där en sightseeing med egen guide och chafför väntar. Även om the Great Wall och Förbjudna Staden alltid är stora upplevelser har ULF denna gång valt Sommarpalatset, Temple of Heaven och en nattmarknad.

Medan guiden kryssar fram bland de nästan uteslutande kinesiska turisterna, strilar regnet hela dagen och ULFs skinnskor blir allt blötare. Det är fascinerande att se alla dessa kinesers skiftande klädesstilar, från de traditionella sidendräkterna som de unga kvinnorna på första bilden ovan bär, till avarter av västerländskt mode från de senaste decennierna. Av kollektivisk konformation syntes intet, tvärtom ett nästan tvångsmässigt behov av individualistiskt och brokigt uttryck. Överhuvudtaget är det mest de gamla templen och palatsen som minner om svunna tiders asiatisk kultur.

Guiden berättar stolt att kinesiska piratkopior av märkeskläder minsann börjat regleras, men i nästa mening visar hon glatt upp en butik med kinesiskt lego med identiskt logo som det danska originalet. Här börjar det skeva falskt och värre ska det bli.

Efter att hela dagen löpt på utan några diplomatiska intermezzon, kommer vi till en nattmarknad med faktiskt ganska mysig känsla även en regnig kväll. När ULF köpt lite kinesiskt hantverk av olika slag och ätit pekinganka, passerar vi en affär med ryska varor. Då brister guiden entusiastiskt ut i en lovsång till Rysslands offensiv mot Ukraina och nämner att många kineser stöder Rysslands rätt att försvara sig mot USA (och Nato, som hon inte vet namnet på utan kallar för USAs krigsallians) som hotat Rysslands existens. Till slut kan ULF inte hålla emot längre utan avlossar en motsalva om att Ryssland i själva verket helt oprovocerat invaderat ett annat suveränt land utanför NATO och bombat ihjäl civilbefolkning och jämnat städer och infrastruktur med marken. Att det i själva verket är så att Putin på detta sätt tvingat tidigare alliansfria/neutrala länder som Sverige och Finland att söka medlemskap i NATO för att säkra sig mot rysk aggression. Vidare att Kinas ledare genom totalkontroll av medier och fängslande av oliktänkande hindrar sin befolkning att få veta sanningen och istället ger en manipulerad version som passar landets egna stormaktsplaner.

Efter denna trudelutt kantrar relationerna något och det blir inte så många flera ord yttrade. ULF avhåller sig från att ta upp Taiwans och Tibets rätt till självständighet, Kinas i praktiken kolonialserande av länder i Afrika och längs den nya sidenvägen, samt snedvridande av rättvis global konkurrens genom stadssubventionerade företag. Det skulle troligen inte skulle muntra upp guiden. Framför allt inser han att guiden som kinesisk medborgare har en skyldighet att rapportera regimkritik till det Kommunistiska Partiet. Det är sannolikt bättre att acceptera att chansen att övertyga guiden och övriga vanliga kineser om hur verkligheten ser ut är mindre än risken att inte bli utsläppt ur landet.

Med viss lättnad passerar ULF passkontrollen på flygplatsen och fortsätter resan hem till Auckland. Det ska ta flera dagar innan hans skor helt torkat.